Till och från stannar tiden. den bara försvinner…Tankarna och tårarna kommer, det gör ont väldigt ont.
Låter så sjukt men det kan bara plötsligt slå mig att du inte finns längre att du är död…fast det gått sin tid..Hur kan tiden ha gått så "fort" ändå?
Jag förstår det inte. Jag tänker att herregud ja kommer aldrig mer att få känna dina armar runt mig din lugna röst i mitt öra.
Ditt hysteriska underbara skratt som bara du kan få att låta som en ljuv melodi medans andra inte fattar.
Dina kommentarer din kärlek, din ömhet. Fan va jag saknar dig Mia . Älskar dig som ingen annan, precis som du. Snart är det din födelsedag….den 21 december skulle du ha fyllt 28..Din gamla bäver 😛 Jag saknar ditt tjat om antal dagar,timmar och minuter det e kvar tills du fyller år och få höra din önskelista till din dag och julafton, du hade julkänsla som ett glatt barn, jag saknar det , det e ingen jul utan dig.
Dessa första snöflingor och vintergata för mig bara tillbaka till smärtans dag den 22 februari när du och Matte dog ..Utan dig vore jag ingenting.
Du var en del av min personlighet hur ska jag då vbeta hur jag ska kunna leva hur jag ska betee mig ? Jag vet inte ..Vet bara att det är ensamt här väldigt ensamt.
Jag hoppas du kan flyga var du vill , se allt du önskat dig …Du måste vara den vackraste a änglarna.
Tack föratt du alltid älskade mig och fanns fast ingen annan orkade,tack föratt du alltid trott på mig. Åh så jag önskar att du bara kundekomma in här nu med din extra nyckel och krama mig å fråga mig vafan kaffet tagit vägen ? =)
Jag försöker tänka hur skulle du göra ? Hur skulle du tackla detta ? Jag vet ju egentligen…Om det var jag som dog..önskar att vi hade kunnat få dö tillsammans som det skulle vara , vi två. Men nu sitter jag här utan dig..det funkar inte . Jag kan inte…andas..
I WILL ALWAYS LOVE YOU Mitchalainen!
RSS – inlägg